Okej, jag har ändrat inställning till filmer. De är helt okej i rätt sällskap. Och om sällskapet heter Lisa, Jessica och Denise så är filmer sjukt bra ;p

Det blev dock inget Desperate Housewivesmaraton idag. Vi ska ta det en annan dag, och då blir det verkilgen maraton också. Vi börjar dagen med frukost framför teven, äter även lunch, fika och middag där. Den enda godtagbara ursäkten för att gå ifrån är extrem kissnödighet eller dödsfall.
Men Lisa hade med sig Lejonkungen, Pay it forward och Ps. I love you. Dock så funkade inte min vhs så vi kunde inte se Lejonkungen. Jag tror fan inte det är meningen att jag ska få se den filmen ... någonsin ;p
Vi började med Pay it forward. Så jävla bra. Seriöst en av de bästa filmerna jag sett. Den enda filmen jag har sett på länge utan att bli utråkad. Fast Lisa har tjatat hela hösten om hur sorglig den är, men sååå sorglig tyckte jag inte att den var. Fram till slutet. Fan vad jag bölade. Så jävla sorgligt. Och fint. Snyft.
Lisa och Denise gick hem vid halv sju, så jag och Jessica fick se klart Ps. I love you själva. Men liksom, Jessica tyckte inte den var sorglig? WTF!
Fast boken är faktiskt mycket bättre, och mycket mycket sorgligare än filmen. Så jag förstår henne lite. Även om jag gråter som fan när jag ser den ... Men det är ju inte direkt något att komma med, med tanke på att jag alltid gråter till filmer.

Men nej, nu ska jag och Jessica fortsätta se på film. Vad har hänt med mig?
Vi har hyrt Brokeback Mountain som både jag och Jessica har velat se hur länge som helst.
Hoppas den är bra nu bara.
Puss!